Kärlek

Han är en främling en person man inte vet namnet på.


Allt börjar med en känsla i magen, ett pirr. Det växer och blir större, Sen börjar man finna sidor hos honom som man tycker om, man utvecklar det och man hittar ett gemensamt intresse. Man visar sitt intresse, han blir intresserad.
Man testar honom, man ger honom andrum, man låter honom få bestämma då man själv har hållt i tyglarna alltför länge. Nu låter man honom bestämma vart det ska leda.
Det blir som man vill och man börjar lära känna varandra igen, på en annan nivå. Det visar sig att man är på samma kapitel i boken, och man fortsätter. På vägen händer det något. Man faller pladaskt för....

När han visar dig uppskattning, när han ger dig komplimanger, när har visar sin kärlek, Gör små saker som han vet att du uppskattar, Ser på dig som ingen annan gjort förut, tittar på dig när du inte ser, när han offrar för din skull, och du för hans, när ni möts på halva vägen och....
...när du saknar honom varje sekund då han inte är där med dig, när han blir halva dig och när ni börjar tänka tillsammans och när allt han gör och säger känns rätt.

Det är då det händer! Jag älskar honom!

Kommentarer
Sana säger:

Ni verkar så kära och söta:) Du skriver mkt om kärlek i bloggen, men hur skulle du ta en break up? Försöker inte vara något glädjedödare.

2011-12-10 | 17:56:10
Anonym säger:

Du verkar ha en grym söt kille, som får dig att skriva de här, inte många så lyckas hitta den rätta för sig..... När jag läser om er de verkar som de här kan leda till något stort i framtiden!

2011-12-10 | 21:00:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback