-

Filmen var en rörande film, har läst boken innan och den kändes tyngre men nu fick jag verkligare bilder i huvudet av hela situationen och de berörde!I filmen fanns det scener som helt enkelt skrek sorg och tragedi. Det gjorde ont att se dem, men de behövdes så att vi kan möta och känna andras smärta, men juste, detta va bara en film, inte vilken som helst...en film där vi får följa en tonårstjej lidande genom leukemin in i det sista.

Bajram Serif Mubarek Olsun

Gu vad skönt, denna helg tillbringas hemma, Jag ska bara VILA, och ta det lungt..

Då jag rensade huvudet gick det inte så bra, jag kände att något fortfarande fanns där som la en tyngd över mig. Jag behövde helt enkelt bara prata med den person jag älskar mest på denna jord. Mamma<3 Hon kännde att nått var fel, hon visste.Jag behövde prata ut, jag behövde tips!  Vilket jag nu gjort, jag kom fram till att jag ska SLUTA VILJA allt! 

Jag vill ha mvg i de flesta ämnen, Jag vill göra 10 armband varje vecka, Jag vill ta mitt körkort nu nu, Jag vill göra bra ifrån mig i Unf & Junis. Jag vill ha Pojkvän NU NU NU! Jag vill finnas där för mina kompisar & ställa upp, Jag vill Träna & se bra ut, Jag vill ALLT. jag måste sluta vilja allt detta, kanske inte sluta. men iallafall dra ner på mina egna förväntningar på mig själv.Jag har känt en press på mig själv, av mig själv, som jag sedan  upplevt från många andra i min omgivning, Men nu är det slut, jag orkar helt enkelt inte, jag ska sluta bry mig nej inte sluta bry mig, jag ska börja bry mig mindre... för Doce vrijeme i za mene för allt detta som jag vill.

Vart ska man börja? Jag känner bara att jag måste plugga nu.. 58 engelska glosor och en text på 2 sidor väntar på att översättas...som sagt det får vänta!
Jag vill skriva lite. Det var ett tag sedan.

Jag försökte som sagt rensa huet för några dagar sedan, nu undrar ni säkert, hur det gick. Jag rensade inte....
Jag blir påmind och det gör ont, borde det göra ont? Är det fel att jag känner som jag gör? Jag vet inte, många av mina svar består utav Jag vet inte...
Jag börjar tro på kärlek igen...Fel fel fel.. Jag inbillar mig.
Ibland... så önskar jag att jag inte upplevt det jag upplevt..Att alla de inlägg jag skrev då, inte fanns.. det gör fan ont. Men jag vet inte vad.. Det bara finns där..vad ska jag göra? Jag måste nog få prata ut lite? berätta hur det känns.. men jag vet inte vad som känns som det gör? Fan att det ska vara så svårt och komplicerat.
Jag kanske börjar känna kärlek?.. igen..Meen ska det kännas såhär..? Ah, jag vet inte..
Ibland... önskar jag att inte var den person jag var då. Men sånt går inte att göra ogjort, alla gör misstag det vet jag, Jag analyserar och reflekterar för mycket, varför tänker jag så mycket, det borde inte vara såhär.. nej nu låter jag självmords benägen.HAHA! nej. absolut inte.. utan jag försöker bara komma underfund med vad det är som händer med mig..jag kanske borde söka proffesionell hjälp?